Geografi och terroir

Vin har odlats i Alsace sedan romartiden. Att romarna började odla vin i just denna region är ingen slump: Alsace har ett torrt, soligt klimat, och en helt unik och varierad terroir genom sitt läge på den östra flanken av Vosges-massivet. Alsace vingårdar sträcker sig längs en 100 km lång remsa som startar i höjd med Mulhouse i söder och slutar i höjd med Strasbourg i norr, med några fristående vingårdar belägna längre norrut. Denna “remsa” är endast mellan 1,5-3 km bred. Vogeserna i väst stoppar det mesta av regnet, endast mindre mängder faller i Alsace. Bergen skyddar även mot västvindar, som når Alsace i form av torra, varma “foehn”. Dessa exceptionella förhållanden förklarar till stor del varför Alsace är ett av världens främsta vindistrikt.

I Alsace gör man en åtskillnad mellan “vin de plaine” och “vin de coteaux”, dvs mellan viner som odlas i slätter och de som odlas i sluttningar. De bästa vinerna kommer oftare från den andra kategorin, eftersom de oftare har mer mineraliska terroirer som kan ge druvan en ökad komplexitet.

Dalarna som sträcker sig längs Vogesernas östra flank är extremt varierade, eftersom de befinner mitt i en geologisk sprickzon. På olika höjder, som varierar mellan 170 m och 480 m, återfinns olika terroirkomponenter: kalk, granit, gneiss, lerskiffer, “grès” (silt), sandsten, mm. Det är en verklig mosaik. Inom en och samma vingård kan det finnas distinkta lägen med helt olika terroiregenskaper, vilket ger upphov till distinkta karaktärsdrag i vinerna.

Denna rikedom, och traditionerna som byggts upp genom tiderna är grunden för en vinkultur som är helt unik i sitt slag. Vingårdarna finns i ett stort antal byar med typisk gammal germansk arkitektur. Idag finns ca 4400 odlare för en total odlingsareal på ca 15.000 ha.

Alsaceviner är idag reglerade av det franska appellationssystemet (AOC). AOC Alsace (appellation d’origine contrôlée) introducerades 1962, följd av Alsace Grand Cru 1975, och Crémant d’Alsace 1976. Samtliga dessa appellationer har tydliga regler för hur vinet ska framställas, med vilka druvsorter, osv.

Grand Cru-lägen är lägen som befinner sig inom mycket väl avgränsade platser. De har även strikta regler för hur vin ska produceras, med vilka druvsorter, skördeuttag (osv) för att kunna kalla sig Grand Cru. Flera producenter kan odla vin inom en och samma Grand Cru. Grand Cru-lägen är oftast belägna på sluttningar med bra solexponering och extra bra förutsättningar för att producera vin av hög kvalitet. Detta betyder dock inte att andra marker är mindre intressanta. Det sprudlar av kvalitativa marker i Alsace som inte ingår i Grand Cru-klassificeringen men som t ex kan åberopa en speciell terroir genom s k “Lieu-Dit” (“namngiven plats”), som skrivs på flaskans etikett. Vinmakare kan också ibland åberopa kommunen som druvorna kommer ifrån för att specificera vinets ursprung. Mycket bra vin görs även utan att åberopa någon speciell terroir.

Alsace skiljer sig från andra franska vindistrikt genom att druvsorten anges på etiketten (utom vid blandningar). Bland druvsorterna anses Riesling, Gewurztraminer, Pinot Gris och Muscat vara de ädlaste, medan t.ex. Sylvaner och Pinot Blanc anses mer simpla.

Mitt tips är att man ska upptäcka Alsace utan fördomar, eftersom klassificeringssystemet kan vara en ganska rigid och officiell hierarki som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Det finns lägen som inte är Grand Cru men som håller exceptionell kvalitet, och det finns viner gjorda på Pinot Blanc eller Sylvaner som även de kan vara exceptionella. Till sist: bra viner görs av bra producenter. Det kanske viktigaste att titta på är producenten, och hur denne sköter sina vinrankor, selekterar, vinifierar, osv, snarare än att stirra sig blind på generella klassificeringar.